Brunråttan (Rattus norvegicus) är en råtta som inte är särskilt rädd för människor, utan tvärt om trivs med att bo nära inpå oss och dra nytta av att vi människor brukar ha mat omkring oss och utgöra ett bra skydd mot många sorters rovdjur.
Brunråttan som skadedjur
- Brunråttan äter grödor och mat avsedd för människor och förstör också matförråd genom att förorena med avföring och urin.
- Brunråttan sprider sjukdomar och parasiter, både till människor och till våra husdjur. Den kan till exempel sprida liptospirosis och campylobacter.
- Brunråttan är en hängiven gnagare som direkt och indirekt kan orsaka stora skador på byggnader. När den gnager på strömkablar finns risk för brand, när den gnager på vatten- och avloppsrör finns risk för vattenskador, när den gnager sönder ytskickt och spärrskickt ökar risken för fuktskador, och så vidare.
- Brunråttan kan orsaka skador i trädgården genom att äta frön, groddar, etc.
- Brunråttor kan i undantagsfall attackera människor och husdjur som inte kan försvara sig, till exempel en svårt sjuk person eller en hund som är instängd i ett litet utrymme. Detta är särskilt troligt att ske om råttorna har svårt att hitta föda på andra vis, till exempel för att råttpopulationen har blivit så stor att konkurrensen om födan blivit hård.Små husdjur, till exempel kaniner och hamstrar, är extra utsatta.
Hur gör jag mitt hem mindre gästvänligt för brunråttor?
Mat & Dryck
Gör det så svårt som möjligt för råttan att få tag på mat och vatten.
- Länna inte mat och dryck stående framme – detta inkluderar även hundens matskål, kattens vattenskål och det vackra fruktfatet i vardagsrummet.
- Förvara mat i tättslutande behållare eller i kylskåp och frys.
- Sopbehållare och kompostkärl ska vara tättslutande. Det är viktigt att det inte finns några springor. Locket ska inte gå att få upp av råttor.
- Iakta god ordning i och kring soprum så att de inte blir en magnet för råttor som sedan kan sprida sig vidare därifrån.
- Tänk på att brunråttan är en allätare och kan äta även sådant som du inte anser är mat, till exempel tvålar.
- Om du vill mata fåglar i trädgården, lägg bara ut en liten mängd mat på dagen så att fåglarna hinner äta upp alltihopa innan det blir natt och råttorna börjar leta mat.
Ingångshål och gömställen
- Täta huset så att det inte finns några undanskymda vägar in för råttor. Råttor kan klämma sig igenom förvånansvärt små öppningar, så även små sprickor, glipor, etc bör tätas. Ett hål stort som en enkrona vara tillräckligt för att man ska få in råttor i huset. Om man tätar med metallnät bör maskvidden inte vara större än 1 cm.
- Otäta avloppssystem gör det enkelt för råttor att ta sig in i byggnader via avloppet.
- Kontrollera att alla golvbrunnar sitter fast ordentligt, samt att det finns vatten i alla vattenlås.
- Kontrollera att alla genomföringar, rör och kablar är täta. Glöm inte bort att kolla under diskbänken och alla eventuella genomförningar till elementrör.
- Grönska nära inpå huset kan skapa bra gömställen för råttor som så småningom kan börja ta sig in i huset. Håll därför efter buskar, gräs, etc. Klätterväxter mot fasaden gör det enklare för råttan att klättra upp dit den vill, till exempel för att ta sig in genom ett öppet fönster eller upp till vinden.
- Stapla inte ved eller annat mot fasaden eftersom det skapar gömställen och klätterväggar för råttor.
- Nästan alla sorters högar och bråte kan fungera som gömställen för råttor. Låt inte balkonger, altaner, garage etc förvandlas till bråtupplag.
- Oinredda vindar och källare där vi inte tillbringar särskilt mycket tid till vardags är särskilt utsatta för råttor eftersom råttorna där får vara i lugn och ro. Man bör därför regelbundet inspektera dessa delar av huset för att upptäcka eventuella råttangrepp på ett tidigt stadium. Detta gäller även garderober, skrubbar och liknande som inte får dagliga besök av människor.
Övrigt
- Brunråttan gillar fuktiga miljöer, så man bör minimera dessa i hemmet och hålla extra koll på de kvarvarande, till exempel den fuktiga källaren.
- Man bör inte skaffa husdjur enbart för att komma till rätta med ett råttproblem, men om man av andra skäl vill skaffa ett husdjur så kan dess förmåga att jaga råttor vara en av de faktorer man överväger när man beslutar sig för vilket husdjur man ska skaffa. Förutom tamkatten finns det flera hundraser som ursprungligen avlades fram för att jaga råttor, inklusive många sorters terrier, schnauzer och pinscher.
Bra att känna till när man försöker skydda sitt hem mot brunråttor
- En öppning som bara är 2 cm i diameter kan vara tillräckligt stor för att en brunråtta ska klämma sig igenom den.
- En brunråtta kan klättra rakt upp längs lodräta rör. Den är dock inte en lika skicklig klättrare som svartråttan.
- Brunråttor är duktiga simmare, både på ytan och under vattnet.
- En vuxen brunråtta kan hoppa en meter utan ansats.
Sanering
Vilken eller vilka metoder som är ideala beror på den aktuella situationen, så det går inte att ge någon rekommendation som passar alla. Efter en sanering är det viktigt att man fortsätter arbeta långsiktigt med förebyggande åtgärder, annars kommer man högst troligen att få tillbaka råttproblemet igen.
Det finns flera olika råttfällor som kan användas för att fånga råttor, inklusive moderna digitala fällor.
Om brunråttan
Ursprung och utbredning
Brunråttans vetenskapliga namn är Rattus norvegicus, men den härstammar inte från Norge utan från Centralasien, förmodligen från sydöstra Sibirien och nordöstra Kina. Med människans hjälp har den spritt sig och finns numera nästan överallt i världen där det finns människor, inklusive många öar och ombord på fartyg.
Att brunråttan fick namnet Rattus norvegicus beror på att man i England under en period trodde att denna art anlänt till England via skepp från Norge på 1720-talet. När den engelska naturforskaren John Berkenhout gav brunråttan dess vetenskapliga namn år 1769 blev det därför Rattus norvegicus. Värt att nämna är att brunråttan ännu inte hade hunnit sprida sig till Norge på 1720-talet.
Utseende
Brunråttan har brun eller mörkgrå grov päls. Undersidan av kroppen är ljusare än översidan och sidorna.
Brunråttan blir 20-30 cm lång som vuxen, exklusive svansen. Svansen är vanligen 15-25 cm lång. Enstaka individer kan bli större än såhär, men berättelser om gigantiska brunråttor visar sig ofta egentligen handla om andra arter av gnagare, till exempel bisamråtta eller nutria, som blivit felidentifierade.
Livsstil
Brunråttan är huvudsakligen aktiv på natten, särskilt på platser där det finns människor som den vill hålla sig undan för.
Brunråttorna är sociala djur som gräver och gnager ut omfattande hålsystem med gångar och kammare att bo i, gömma mat i och föda upp sina ungar i.
Fortplantning
En brunråtta blir könsmogen redan vid 2-4 månaders ålder, vilket är en av anledningarna till att ett enda råttpar så snabbt kan ge upphov till en enorm råttpopulation. I teorin kan ett råttpar resultera i över 800 råttor inom ett år, men i verkligheten blir det inte riktigt så många eftersom vissa råttor dör unga.
Brunråttan kan fortplanta sig året runt om omständigheterna är gynnsamma. Under ett år med god tillgång på föda är fem kullar per könsmogen hona inte något ovanligt. Dräktighetstiden är bara 22-24 dagar.
En kull brukar innehålla mellan sex och åtta ungar, men det förekommer kullar med uppemot tjugo ungar (detta är dock ovanligt).
Levnadsspann
I det vilda är det mycket vanligt att brunråttor dör under sitt första levnadsår, men det finns de som blir uppemot tre år gamla. Brunråttor som hålls i fångenskap kan leva något längre än så.
Systematik
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Överfamilj | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Underfamilj | Möss Murinae |
| Släkte | Råttor Rattus |
| Art | Brunråtta Rattus norvegicus |
Tamråttor och laboratorieråttor
När råttor hålls som tamråttor rör det sig nästan alltid om domesticerade brunråttor.
De vita råttor som i mycket hög utsträckning används för djurförsök härstammar från brunråttan och har medvetet avlats fram för att vara vita och fungera bra som laboratoriedjur.